När man vet att det är illa…

När till och med Martin klagar på att det är länge sedan jag uppdaterade bloggen då vet jag att det är dags… fast jag ligger ju fortfarande bättre till uppdateringsmässigt än vad Martin och Johannas resedagbok gör. I söndags var vi i Kawangware och på Toi Market. Otto köpte en brazilien-fotbolls-t-shirt (40kr), en radio (med tillhörande axelrem) (70kr) och jag köpte en kjol(15kr), en skjorta (6kr) och två dubblakangas dvs. 2x3m (60kr). Vi åt lunch hemma hos Kristoffer, en kenyansk kille som Peter och Camilla lärt känna. Otto var lyrisk då det bjöds på hemlagad kenyansk mat, med chapati och finkött=fläskkött.

I övrigt har det varit hemsk trafik de sista dagarna. I måndags tog det över 2,5h att åka hem på grund av att det har varit upplopp vid universitetet och att de stängt av några vägar. Det tog över 1h att åka 2km… det var svettigt.



(Bilder på våra andra inköp kommer en annan dag.)